Östra långgatan 41

Även jag var med om en underlig upplevelse idag. eller rättare sagt ikväll för en stund sen när jag oväntat fick för mig att gå på en långpromenad. jag gick upp längs nylandsgatan och bestämde mig för att svänga av på östra långgatan. jag ville helt enkelt se var jag och sara en gång bott. inte för att varken området eller huset är speciellt charmigt men av en annan anledning som kallas nostalgi. det underliga inträffade när det helt oväntat började rinna en tår längs min kind. sedan kom två tårar till. jag gick fram till dörren och kikade på namntavlan. kom ej ihåg var våra namn hade stått eller vilken våning vi hade bott på. jag gick vidare. jag måste gå vidare. farväl denna era av bekymmerslöshet (tack den som uppfunnit fenomenet att man bara kommer ihåg det roliga) och små levis t-shirts och t-shirts med barnsliga tryck.