onsdag 25 april 2007

Att hata nåt som alla hatar

Okej, nu tänker jag skriva ett blogginlägg som jag lovade mig själv att aldrig skriva. Ett inlägg där jag skriver om hur mycket jag hatar nåt som är allmänt hatat. Jag har inget till övers för sådana texter. Well, here it goes iallafall. Jag haaataar att packa. När andra klagat har jag tidigare käckt sagt att är man bara effektiv så går det ju hur lätt som helst. Jag har sett på mig själv som mästaren i packning. Världsmästare. Hah. När jag var liten hade jag en bok där det fanns en liten gubbe som var besatt av att ha dubbla uppsättningar av allt han ägde. Den lilla gubben är jag. Jag har levt som en satans liten ekorre som tror att nötterna ska ta slut. Samla, samla Sara. Etel suckar i mitt inre. Hon vill inte alls komma ut o hjälpa mig sortera. Istället sitter hon där och ger elaka kommentarer som att nog är det nu otroligt att en så liten flicka kan ha så mycket saker. Jävla Etel. Jävla packning. Jepp, då har man klagat över nåt som alla andra också hatar, alltså kan jag även vara besviken på att jag inte kan hålla mig till mina bloggprinciper. För att ytterligare klargöra mitt hat måste förstås i dålig bloggstil även sättas ut en bild där jag är sur mitt i mitt kaos och ytterligare en bild på detta kaos. Peace out.

1 kommentar:

Jeanette sa...

att rucka på sina principer är det bästa som finns. senast jag gjorde det var på båten hem i söndags. jag har som princip att aldrig försöka få liten eller stor straight i yatzy i första omgången. i söndags tänkte jag dock att va fan; principer är som regler till för att brytas. och hur gick det sen? jo: stor straight på bordet, jag vill ha stor straight på bordet!